Jag har varit på efterkontroll på mvc idag. Blev ok:ad. Och tagit cellprov. Med hopp om att bli ok:ad. Jag kommer sakna vår barnmorska som heter Susanne. Jag blev gravid med Winston någon gång i september. För typ 24 månader sen. Av dessa 24 månader har jag sen varit gravid 18 månader och träffat Susanne i snitt en gång i veckan. Nu ska vi inte ha barn igen förrän om ett och ett halvt år. Om livet går som vi vill. Men det gör det ju sällan.

Är vid relativt gott mod och hoppas på att kunna sova natten som kommer. Natten som gick spenderade jag sömnlös bredvid en snarkande D och en sparkande E. De stensov båda två. Och jag kände mig klarvaken. Irriterande och tröttsamt men inte tillräckligt tydligen.