Ibland är det nog bättre att hålla käften

Eller i alla fall välja sina strider med större omsorg. Det är inte första gången det händer att jag ställer mig upp, ryter ifrån och inte får mer än locket på. Eller locket slängt rakt i ansiktet snarare. Kursansvarig kunde inte bry sig mindre om att jag tyckte att jag fått ett oprofessionellt bemötande från min handledare. Uppenbarligen är hon konflikträdd och fann hela situationen mycket jobbig. I valet mellan att stå upp för en student eller hålla en kollega bakom ryggen så valde hon att ta den enkla vägen. Rådet jag fick från henne löd i stil med att det bästa för mig nu är att koncentrera mig på mitt arbete och förbereda mig inför opponeringen istället för att tjafsa. "Vad tror du att du, lilla obetydliga student har för rättigheter egentligen? Och vad fick dig att tro att jag skulle bry mig?" liksom. Det säger ganska mycket om henne som lärare. Och hela situationen säger massor om Högskolan i Skövde. Inkompetensen lyser relativt klar. Jättesorgligt. Det värsta tycker jag nog ändå är att de som skulle lära mig att bli lärare är de sämsta lärare jag träffat. Genom så gott som hela min utbildning har jag hållt de som ska föregå med gott exempel som raka motsatsen till hur jag tycker att en bra lärare ska vara.

Arbetet är hur som helst färdigt och jag var, trots att handledaren inte kunde ge ett tydligt svar, med på schemat för opponering. 1:a juni blir det. Spännande! Det känns helt overkligt att det är så nära nu. När W dog trodde jag aldrig att jag skulle kunna bli färdig. Jag trodde inte att det var möjligt. Men nu ser jag det, det är så nära att jag nästan kan ta på det...