Alldeles strax kommer en man hit och besiktigar vår lägenhet. Jag är nervös. Vi har målat om väggarna, det gjorde vi när vi flyttade in och i sann 'äh-anda' alá oss så gjorde vi det lite halvdant för inte trodde vi att vi någonsin skulle flytta och då behöva bry oss. Tänka framåt är inte vår grej. Sen har vi ju såklart skruvat upp vår tv med 16 feta plugg och skruvat upp projektorn, bioskärmen, hyllor, tavlor och speglar. Hälften av allt det har jag skruvat upp och jag har inte tålamod för mätning, jag litar blint på mitt ögonmått som tyvärr mer än ofta fallerar. Så det som kräver ett hål döljer 5-6 hål bakom. Och det slutgiltiga rycket var att de bruna listerna fick bli vita. Utan att fråga om lov gav vi oss på det. Hoppas att kartongerna förtar lite av intrycket.

Usch, mest är jag nog rädd för att få skäll. Löjligt egentligen. Att bli tvungen att betala något vore inte heller så kul dock.

Edit: Besiktningen tog fem minuter varav han som besiktigade pratade i telefon i fyra minuter. Allt godkänt, han verkade inte bry sig om varken det ena eller andra. Nu far vi och hämtar nycklarna till nya lägenheten. Jo, det känns skönt!