Gårdagens resultat

Ja, nu har jag då varit iväg på snittsamtal och vet hur ett sånt går till. Det är ett övertalningsförsök med inriktning mot att en vaginal förlossning är Guds gåva till kvinnan där inget går snett. Speciellt är gåvan till mig då jag "är som gjorde för att föda barn" om man medicinskt tittar på hur den förra förlossningen såg ut. Det slutade i alla fall med att jag upptäckte att jag glömt viljan av stål hemma men tårarna gjorde nog susen. Jag har fått ett löfte om snitt av psykologiska skäl om det är vad jag vill, ingen kan eller kommer att tvinga mig till något annat. Seger! Visserligen så gick jag med på att försöka mig på att föda vanligt om det startar av sig självt tidigare men det kan jag väl ta då.

Läkaren var dessutom intresserad av vad Winston dog av och hon ville hjälpa oss med lillasyster. Så hon ser till att vi får träffa en barnläkare redan innan hon är född så att vi kan lägga upp en plan. Det blir tester för hela slanten för att vi ska kunna veta att hon är 100 % frisk.

Och som vanligt en eloge till min bestis som skjutsade dit mig, min räddare i nöd och alla andra lägen. De ringde från sjukhuset och flyttade fram tiden i sista sekund och då kunde Daniel inte följa med. Tack och lov för Mia, en riktig vän.