Att få tiden att gå

En pinsam grej då som jag måste erkänna. Vi glömde rösta. Usch och fy skäms på oss och skäms, det gör vi men vi glömde faktiskt rösta i söndags. Jag blir sur på folk som glömmer sånt eller inte vet eller som vet men som skiter i det och sen förbehåller sig rätten att klaga på att samhället ser ut som det gör. Vi har inte demokrati i Sverige, uppenbarligen inte eftersom att vi har högertrafik trots att resultatet av folkomröstningen blev nej, vi har ingen demokrati och så dum är jag inte att jag tror det men nog fan röstar man trots att det vi röstar för inte gör någon omedelbar skillnad. Men kanske i längden. Någon gång måste det ju bli bättring och upproret startar när svensken fått nog av skiten i stugorna och kräver att få sin röst hörd. Hoppet står väl till att gubb och kärringligan samt moderatjävlarna och egoisterna som styr landet snart lägger näsan i vädret och till att ungarna våra vet bättre. Vi borde röstat.

Istället så åkte vi traktor jag och D i något slags hopp om att skaka ut ungen vår. När vi ändå var ute och åkte passade vi på att se över hagen och harva lite så vi kunde sprida ut gödselstacken. Det är fantastiskt vad Daniel kan mycket och han kommer verkligen bli världens bästa pappa som kan engagera ungarna. Han lär ju vara kung på det eftersom att han kan få till och med mig att tycka att det var skitspännande att sitta en hel dag i traktorn på drängasätet och hjälpa honom dra i spakar till harven. Inte dåligt det. Inte dåligt alls.

Go Danny go!

Kollar haget...

Här sitter jag i traktorn! Dagen efter körde jag lite själv till och med!

Och vet ni... Idag är det bara 10 dagar kvar tills jag får psykbryt för att ungen inte kommit ut än. Allt är fixat; Vagn, säng, babyskydd, skötbord, fylld kyl och frys, BB-väskan packad och idag köpte jag ännu en snuttefilt till liten. Vi har helt klart påbörjat 'Projekt Vräkning Av Bebis' med fikande på stan med vänner så att vattnet kanske går bara för att det skulle vara obekvämt och pinsamt, långpromenader, stark mat och färdknäppar. Det här med att vara gravid känner jag mig färdig med. Nu vill vi bli föräldrar. Än så länge känner jag dock inget som skulle kunna tyda på att det är dags. Inget förutom att jag mår lite illa då och då, har sjukt mycket förvärkar och sammandragningar och foglossningen från helvetet. Allt är precis som det vart det senaste halvåret alltså. Yay!

Ny snuttefilten köpt på Stadium. Egentligen är det en sjal men eftersom att jag har så sjukt svårt för alla nallar, kaniner, beiga färger och annat snuttipluttigt som det så nödvändigt ska vara på allt som är till bebisar så talade denna snygga rätt till mitt hjärta!

Jag köpte även en present till Isabella som jag sen satt barnvakt åt en liten stund när hennes mamma och pappa var och skrev på att hon är deras gemensamma lilla älskling. Hon är så sjukt söt och fin, lilla dockan.