Jag har överlevt första veckan i skolan. Och grabbarna har klarat första veckan hemma galant. Mitt tre månader långa sommarlov känns som bortblåst och de femton år jag nu gått i skolan i sträck börjar att kännas. Det är upploppet nu. Raksträckan mot mål och ja, jag kan verkligen se ljuset i tunneln nu... svagt svagt svagt men nog glimmar friheten där borta. En lärarexamen vid blott 23 års ålder. Jag kan inte säga annat än att jag faktiskt är bra stolt över mig själv, *klappar mig själv på ryggen*. Nu gäller det bara att hålla sig på banan och tungan rätt i mun så att jag och S knåpar ihop ett bra examensarbete, vi ska skriva om dokumentation i förskolan som ett verktyg för att höja vår yrkesstatus... så att vi kan börja utnyttja det och hoppas på att politikerna inser att läraryrket är samhällets viktigaste yrke och att vi borde ha minst 1 mille i årslön.
Åh jag har ju glömt att berätta att förra lördagen hade Winston farmor hos sig och jag och D-love fick unna oss en kväll på stan. Vi gic på bio och såg 'Sommaren med Göran' (som inte var nått att ha) och gick sen till gamla Stures för en shot och var sin stor stark. Det var helt underbart ljuvligt skönt att komma ut bland folk, göra vuxengrejer och hålla lågan vid liv så att säga. Det ska vi göra om, en gång i månaden!
... Nu vaknade Winston och ligger och är alldeles röd i fejjan, frustar och pustar. Nått som trycker på kanske?
Åh jag har ju glömt att berätta att förra lördagen hade Winston farmor hos sig och jag och D-love fick unna oss en kväll på stan. Vi gic på bio och såg 'Sommaren med Göran' (som inte var nått att ha) och gick sen till gamla Stures för en shot och var sin stor stark. Det var helt underbart ljuvligt skönt att komma ut bland folk, göra vuxengrejer och hålla lågan vid liv så att säga. Det ska vi göra om, en gång i månaden!
... Nu vaknade Winston och ligger och är alldeles röd i fejjan, frustar och pustar. Nått som trycker på kanske?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar