Sådärja

Äntligen har jag en dator. För tillfället. Jag har lånat lillbrorsans och mitt datageni till man fixade så att jag kunde komma åt webben och allt. Denna ska jag ha tills jag kan köpa en ny, för mina egna pengar och det blir i början på september. Den här godingen ska bli min, en Asus, liten raring på 10,1" skärm och med en batteritid på 8 tim för 3500 pix;

Om tre veckor minus två dagar börjar skolan. Och JAAA, jag hade fel och var övermodig, det värker i mitt mamma-hjärta att lämna Winston och vara borta hela dagarna. Men det får värka bäst det vill, jag tar smärtan för allas vår skull. För min skull så att jag blir klar med sista terminen och får min examen och ett jobb så att jag i den moderna kvinnans skyldighet kan försörja familjen. För Daniels skull så att han kan vara hemma och vara pappaledig och för Winstons skull så att han redan från början lär sig att barnauppfostran och hemskötsel inte bara är kvinnogöra. Jag ska då inte föda upp ännu en mansgris, de är redan för många för samhällets (och mitt temperaments) bästa. Vår familjs arrangemang här är det nya svarta. Hos oss är kvinnan den nya mannen. Ha!

Well, well så är det... Hur som helst så är det en del små saker jag tänkt blogga om men som det inte blivit av att jag bloggat om så jag drar det lite snabbt;

• Världen skulle bli mycket bättre och allt skulle stå rätt till om Brad dumpade häxan och blev tillsammans med Jennifer igen.
  
  
• Graviditetskilona som till en början ramlade av mig har nu satt sig för att stanna, eller iaf inte ge sig av utan en fight så på fredag är det jag som hit the gym. Goal: MILF!
  
  
• Kanske ljusa upp håret lite?
  
  
• Min BFF's bebis har inte velat komma ut än och nu på 5 dagars övertid så är den väl bara allt bra envis.
  
  
• Vår bebis är inte så liten längre och med en vikt på 6030 g har han blivit en präktig liten kille på 8 veckor. Love.